Elementärt

Den ökade startfrekvensen, och på sista tiden det ökade trycket i anmälningslistorna, syns inte  i det bakomliggande materialet.

En anledning är att tävlingsprogrammets utformning och innehåll där t ex ”Sommartravet“ har medfört ett ökat resande och med allt vad det innebär för ökade kostnader. Ägarna till starthästarna investerar inte längre i nya unghästar och många amatörer är inne på sin sista häst.  Statistiken visar att travet tappat fart hos tre av de fyra storbanorna, särskilt när det gäller antalet 2-åringar i träning.

När ska beslutsfattarna erkänna att det finns ett samband  mellan de senaste årens förlust av hästägare och hästar och dagens tävlingsprogram?

Det innehåller, ofattbart nog, även under nästa år ett oförändrat antal tävlingsdagar. Travsporten har förtjänat färre tävlingsdagar, men med ett rikt innehåll.

En skenande hästbrist

Det krävs ingen medverkan från Sherlock Holmes för att lista ut att vi inom ett par tre år har en skenande hästbrist med allt vad det innebär för tomma startlistor i unghästloppen. I år kommer det att registrerats färre än 1.900 varmblodiga föl. Det är ett tapp med osannolika 700 hästar från den nivå som gällde för bara tre till fyra år sedan.

Vad gör vi för att återvinna förlorad terräng? Är det tänkt att Jägersro, som bygger nytt, ska fylla startlistorna med tyska och danska hästar när det saknas svenska hästar i regionen?

Statistik per den 15 oktober 2025 visar på minus 337 hästar, varav 295 varmblod och 42 kallblod. 195 av dessa är 2-åriga varmblod.

                         Varmblod                                                Kallblod

                      A-träning             B-träning                 A-träning                   B-träning                          Summa

Totalt                   – 8                       -287                          -8                                – 34 –                                 337

5 år och äldre     -49                    -140

2- åringar         – 156                      -39

Siffrorna visar att såväl äldre hästar som 2-åringar försvinner ur systemet. Ljuset bränns i båda ändar.

Banor som visar plus

Axevalla +69, Åby +40, Halmstad 0 ,Vaggeryd -20 = +89 alla åldrar

2-åringar +11

Hagmyren – 6, Bollnäs +39, Gävle -7 = +26 alla åldrar

2-åringar +20

Boden – 8, Skellefteå +1, Umeå +31 = +24 alla åldrar

2-åringar minus 19

Banor som visar minus

Solvalla – 96, Eskilstuna – 97, Visby – 16 = minus 213 alla åldrar

2-åringar minus 109

Solänget -12, Dannero -25, Bergsåker -29, Östersund -49 = minus 115 alla åldrar

2-åringar minus 22

Kalmar minus 77, Tingsryd +16, Jägersro minus 39 = minus 37 alla åldrar

2-åringar minus 37

De stora regionerna runt Solvalla, Jägersro och Bergsåker är förlorare medan Åby, med hjälp av Axevalla och Halmstad/Vaggeryd, håller emot.

Värt att notera är att Karin Walter-Mommert äger över 300 hästar i Sverige varav 119 är 2-åringar.  Hon har flaggat upp medan andra stora hästägare som t ex Stall Zet, SRF Stable, Stall Segerhuva och Stall TZ har flaggat ner.

Ny teknik

Inom avel och uppfödning måste svensk travsport, likt den franska, implementera ny teknik och digitalisera allt från språngrullor till fölregistreringar och samtidigt samköra digitala ägarregister och export/importuppgifter.

Travsporten måste veta var alla hästar finns vilket också är Jordbruksverkets krav. På samma sätt behöver sporten veta vilka som är hästägare och var de väljer att lämna sina hästar i träning.

Från ax till limpa, eller från spermie till ett levande föl, innebär att varje betäckningstillfälle måste rapporteras samma dag som betäckningen skett och att det rapporteras i ett digitalt systemverktyg. Därmed kan hingsthållarna och seminstationerna medverka till att rapportera eventuella fertilitetssvackor för att stoägarna ska kunna överväga andra hingstalternativ.

Ett digitalt system gör att ST, hingsthållare och betäckningsstationer blir mer kundanpassade i och med att de kan lämna snabba och trovärdiga underlag.  Även Sverige kan, som Frankrike, därefter lämna en preliminär slutrapport inom 10 dagar efter säsongsavslutet, vilken rimligen bör vara senast 31 juli.

Ett omstritt beslut

Årets beslut om att olika uppfödarpremier ska gälla för svenska hästar, beroende på om de är födda inom eller utom Sverige, får konsekvenser främst hos dem som har sina svenska ston inackorderade utomlands. Det dröjer till 2027 innan vi definitivt vet hur beslutet påverkar antalet föl som kommer att registreras i svensk stambok.

Bättre prispengar till unghästar

Ingen kan ifrågasätta det faktum att utan hästägare, som köper nya unghästar, behövs inga uppfödare. Alla särintressen måste samfällt lyfta blicken och ställa sig bakom ett balanserat och sunt finansierat tävlingsprogram, som skapar framtidstro och rekrytering av nya hästägare.  Där fyller högre prismedel i unghästloppen en väsentlig, eller t o m avgörande funktion, särskilt då unghästen har lång uppträningstid innan den debuterar.

Först och främst, sporten behöver prispengar, helst nya. Det är samtidigt bråttom med att ändra finansieringsmodell eftersom årskullarna minskar kraftigt.  Idag ger vi 48,5 procent av prispengarna till 2-4 åriga hästar. I det ingår hästägarnas egna bidrag (ca 50 miljoner kronor) till våra insatslopp, där 60 procent av varje årskull brukar anmälas. Det blir ett dilemma inte bara för ST utan också för ägarna till insatsloppen, deras sponsorer och för hästägarna.

Ett konkret förslag

Prispengarna till äldre hästar utgör 51,5 procent utan särskilda insatser från hästägare. De bör under max två år fördelas ner till 40 procent. Resten av kakan ska verka som incitament för att köpa unghästar. Hur stor del som ägarnas insatser bör vara kräver en särskild analys, eftersom förutsättningarna förändras i framtiden. Den franska modellen erbjuder dubbelt så höga prismedel utan att hästägarna betalar egna insatser. Den amerikanska modellen erbjuder tredubbla prispengar tack vare  hästägarnas egna insatser.  Samtidigt behövs en säsongsinriktad tävlingsmodell där betydelsen av sporten och spelets demografi prioriteras och premieras.

Vid kommande års unghästauktioner borde det vara självklart att köparna får en deklaration över tävlingsprogrammet utformning och innehåll de kommande två till tre åren.

Såväl förbund som travsällskap måste effektiviseras och anpassas till verkligheten. Det gäller också pågående översyn av travsportens stadgar. Kravet på vem som har ansvaret för rekrytering finns beskrivet i sällskapens ändamålsparagraf, men var går gränsen mellan förbundets och sällskapens uppdrag? Det åligger sällskapen att värna rekryteringen av hästägare, uppfödare och tränare samtidigt med publik och spel. Vem som ansvarar för rekrytering av hästägare måste bli tydligare och gå från ord till handling.

Även Travtränarnas Riksförbund (TR) behöver ta ett steg framåt i processen. Behovet av nya och externa kunder är av största vikt hos våra A-tränare. Nu möter de istället kunden i dörren när de äger egna starthästar. Förs det över huvud taget någon diskussion inom kåren om den affärsmässiga trovärdigheten?

En stor besparingspotential finns i den pengapåse om 550 miljoner kronor per år som banorna får för att arrangera tävlingar. Vad som är rimligt utifrån kommande års minskade hästvolym är att förbundet och sällskapen åläggs ett besparingskrav om 25 procent, inte minst en självklar följd när antalet tävlingsdagar radikalt behöver minskas.

Det kan bli startskottet för att sällskapen ska lämna planekonomin och fokusera på att skapa egna intäkter. Ett sådant krav ger samtidigt förståelse för de ökade kostnadsbesparingar som ATG nu ställs inför.

Ny VD för Svensk Travsport

Processen med att rekrytera en ny VD pågår. Travhästägare och sällskapsmedlemmar kan bara hoppas att det inte blir en center-hatt, utan en person med sin själ väl förankrad hos hästägare, uppfödare och tränare.

Svensk Travsport och dess styrelse behöver denna gång ett VD-proffs som kan att, med full insikt, kraft och integritet, föreslå, bereda och verkställa nödvändiga beslut, allt för att publik och spelare åter ska kunna njuta av och uppskatta en travsport i utveckling,