Peter Norman, ordförande i ATG, meddelar i Sulkysport att han och hela styrelsen i ATG har fullt förtroende för sin VD Hans Lord Skarplöth. Detta efter att Travronden har avslöjat att ATGs styrelse inte fått ta del av en komplett konsekvensanalys i frågan om att ersätta V75 med V85.
Frågeställningen om staten, och i så fall när, ska lämna ifrån sig styrelsemajoriteten till Svensk Travsport blir motsägelsefull när källor inom ST meddelar att det finns, och har under lång tid funnits, inbyggda ”luftkuddar” i kostnadsmassan hos ATG. Varför har detta inte redan åtgärdats?
En liknande fundering kan uppkomma när det nu blir en nivåhöjning för kommande tre år om 100 miljoner kronor i prispengar och uppfödarpremier med lånta fjädrar. Modellen kan bäst liknas med en upp-och-ner-vänd Pokal. För hästägarna går det inte att tacka nej till ökade prispengar, men beslutet har fattats tre år för sent. Den sedan 2019 närmast halverade spelskatten sköt årligen in 600 miljoner kronor per år i ATGs kassa. Det är obegripligt att styrelsen i såväl ATG som ST inte delade broderligt på det tillskottet? Då hade det kunnat ersätta den halverade och havererade pokalen från 2018 och bidra till framtidstro.
Fördelningen av prismedelhöjningen är en kompromiss i en tid när alla hästägarsegment, lågt som högt, behöver förbättrad ekonomi. Vardagstravet får mest och det går det inte att argumentera emot. STL /V75 får höjda prismedel till 2018 års nivå och det är lika välkommet, men höjningen är för liten för att garantera en ökad efterfrågan i uppfödarledet.
Breddloppen ges ökade prismedel i alla prisskalor från 10.000 kr till 12.000 kr i första pris.
De två väsentliga frågor som måste ställas är följande:
– Kommer åtgärderna, i något av dessa för sporten väsentliga hästägarsegment, leda till ökad rekrytering?
– Kommer åtgärderna att stilla utflödet av hästar och hästägare som kontinuerligt och veckovis lämnar sporten?
Det har blivit en komplex historia när ST’s styrelse fattat ett strategibeslut som innebär att hälften av starthästarna ska prestera en start till under nästa år. Det är en uppmaning till tränarna att låta hästarna i vardagstravet resa mer till landsortsbanorna. Inte bara tunna startfält utan även hästägarna behöver att hästarna startar oftare. Dessvärre är ett ökat resande och ökade veterinärkostnader kontraproduktivt för hästägarekonomin. Sammantaget motverkas dessutom hästvälfärd och allmänna miljömål.
Det kan också bli kontraproduktivt för totalekonomin om hästar med höga poäng hellre startar i vardagstravet än i lopp inom V75- och V86-spelet. Det kan vara enklare att vinna ett 35.000 kronors lopp än att bli trea eller fyra i ett V75-lopp. V75 och V86 är travets finansiella motorer där 17,1 procent av spelvolymen står för hela 75 procent av affären.
Det blir lika kontraproduktivt när det manar till att resa från – inte till – storstadsbanorna när prisfördelningen inom vardagstravet påverkar V86 på onsdagarna. Det gäller därför för ST att varje månad visa att hemmabaneprocenten inte minskar. Det duger inte att i hästbristens tidevarv öka antalet kostsamma bortamatcher för vardagshästarna.
Apropå ”borta bra, men hemma bäst” verkar beslutet om att med lånta fjädrar höja prispengarna i år som ytterst riskfyllt. Ett exempel måste belysas:
ATGs spelvolym, casinospelet undantaget, fortsätter att svaja och om, jag säger om, det går ned 5 procent för 2025 och 2026, vad kommer det att innebära?
Det skulle. allt annat lika, innebära att prismedelsnivån år tre, dvs 2027, behöver sänkas med kanske 150 – 200 miljoner kronor. År 2027 är dessutom det år som landets uppfödare kommer att ha i siktet om de har för avsikt att sälja de avkommor som blir resultatet av 2025 års betäckningar.
Om det beskrivna ”skräckscenariot” blir ett faktum kommer nu tänkta kostnadsbesparingar inom ATG inte att räcka till annat än den fr o m i år beslutade skattehöjningen om 200 miljoner kronor på årsbasis.
Som tillägg till att låna på andras affärer tag ett kraftfullt grepp om travsportens egna!
Av banornas driftsbudget om 560 miljoner kronor kan med lätthet 150 miljoner vaskas fram om och när struktur och tävlingsprogram förändras. Det är kombinationen av höjda prismedel och bantad tävlingsvolym som krävs om ST’s styrelse ska kunna leva upp till sitt ändamål att utveckla svensk travsport för framtiden.