Hjälpa eller stjälpa

Hästvälfärdens nya grepp – att minutiöst leta fel – är en billig popnit som skadar travsportens hållbarhet. Tränarens omdöme rundas och det letas efter fel och brister innan och efter start. Det kommer varken att hålla ihop travsportens rekrytering struktur eller travsportens anseende.

Fadäsen med att besudla B-tränaren Elisabeth Almhedens goda rykte och omdöme, och att ta sig rätten att avgöra när hennes häst är frisk nog att starta, är ett självmål från förbundet. Att utreda och döma genom tjänstemannabeslut, som inte heller kan överklagas, ställer travsportens licensinnehavare helt offside. Hundratals hästar är av olika skäl inte startklara, men de behöver inga startförbud för att bli friska. Säkerhetschefen får sedan stöd av en av flera förbundsjurister om att bryta normal konfidentialitet genom att publicera behandlingsjournaler utan särskilt medgivande. Det är en bror-duktig-attityd som saknar sund eftertanke.

Styrelsens ansvar

Var finns STs styrelse i allt detta?

Är dessa ständiga missgrepp av förbundets ledning i linje med förbundsstyrelsens uppdrag? Nu har startförbudet  undanröjts för Maroon Day, men vad tänker styrelsen göra för att förhindra att liknande övergrepp sker igen? En officiell ursäkt till den drabbade skulle också vara på sin plats.

Tack och lov finns det fortfarande väldigt många förbundsanställda och funktionärer, som i en serviceorganisation inser sitt uppdrag och som väljer att hjälpa istället för att stjälpa.

Vad som hjälper den kallblodstränare som framträtt i media och öppet medgett att han förvarat mediciner fel, det förstår han säkert själv. Förbundet däremot låter det gå mer än tio månader innan ärendet ska avgöras i STAD. Det stänker omedelbart tillbaka på de styrelseledamöter i förbundet som är hästägare i samma stall.

Dopingprov

Antidopingarbetet är och förblir högst väsentligt för travsportens anseende. Vår sport måste kunna visa att spel och tävling bygger på en värdegrund som inte accepterar fusk. Dopingprov i samband med tävlingar följer gängse rutiner och de fungerar som de ska. Antalet dopingprov tagna utanför totalisatortävlingarna är inte en mindre viktig del, utan precis lika väsentligt för att hålla sporten ren. En jämförelse över åren visar att dopingprover tagna utanför tävlingarna minskar. Värt att notera förekommer både A Fair Day och Maroon Day i provtagningar som skett utanför tävlingarna de senaste tre åren.

2015 – 45 negativa prover

2022 – 339 negativa prover

2023 – 347 negativa prover

2024 – 247 negativa prover

För de sex första månaderna i år redovisas 115 negativa prover, vilket nära på överenstämmer med fjolårets 117 prover för samma period. Är det skäligt att anta en nedgång från 2022 och 2023 års prover med nästan 30 procent?

En hästvälfärdsavdelning som nitiskt delar ut startförbud för minimala yttre märken på hästarna har blivit allt slappare när det gäller det som verkligen betyder något, att hålla sporten helt ren från användning av otillåtna behandlingsmetoder och medicinering. Hur fördelas resurserna?

Nya värderingar

Ridsportens något annorlunda värderingar breder ut sig i Hästsportens Hus. Travsport har aldrig varit, och är inte avsedd att vara, en skönhetstävling. Det är naturligvis inte en överdriven ambition att hästarna presenteras med ett fläckfritt yttre som är anledningen till att rekryteringen misslyckas. Ständiga centrala missgrepp är däremot en bidragande orsak till att folk tappar lusten.

Det är allmänt känt att travsporten behöver en mångfald av hästägare, både till hästar i tävling och till avel. Tyvärr är det många som inte längre känner igen sig. Hur många av uppfödarna har betäckt sina ston i år och hur många har inte gjort det? Hur många har slutat med sin verksamhet? Hur många nya hästägare kliver på tåget? Hur många väljer att kliva av och aldrig kliva på igen? Hästägare startar helst på hemmaplan, inte bara för att minsta reva i skinnet leder till tvångsstrykning. Hela nöjet med att se sin hästs namn i programmet blandas med oro om att behöva vända hemåt med oförrättat ärende.

Hållbarheten i travsporten skapas av framtidstro hos dem som förväntas investera i den. Uppfödare och hästägare har i antal i princip halverats på 10 år. Årets registreringssiffror kommer att sätta hård press på strukturen i travsporten. De senaste årens nedgångar har redan diskonterat minskningen av antalet hästar i tävlingssystemet fram till 2029.

Färre hästar och aktiva, fler anställda

Den fråga som uppstår är välfärd för vem. Förbundet Svensk Travsport fyller i år 100 år. Förbundets anställda ska hylla sig själva när de i höst firar på Stallmästaregården i Stockholm.

År 2015 fanns 93 årsanställda, varav 50 på förbundet, enligt koncernens redovisning.

År 2024 fanns 125 årsanställda, varav 82 på förbundet .

År 2015 var motsvarande siffror för ATG 281 årsanställda, varav 234 i moderföretaget.

År 2024 syns en imponerande ökning då ATG-koncernen redovisade 555 årsanställda, varav 456 var anställda i moderföretaget.

I samtliga verksamheter finns i tillägg ett betydande antal konsulter.

Vid en närmare granskning av travsportens rekryteringssiffror i år uppstår nästa fråga om det ens finns något att fira.

 

Relaterade inlägg

Lämna eller leverera, del 1

Vid ST’s möte med sitt Konsortium i samband med derbyhelgen presenterade förbundet ett förslag till tävlingsutbud för 2025. Strategin är att bevara volymen trots ett ...
Läs mer →

Auktionsdjungeln

Under två månader, augusti till oktober, avhålls i år fyra auktioner där det kommer att säljas unghästar, både på plats och online. Därutöver håller Travera ...
Läs mer →

Bondfångarna på fortet

Maria Croon annonserade i sitt senaste VD-brev att nu kommer alla innehavare av STs årskort att kunna gå in gratis på publikplats på alla travbanor ...
Läs mer →

Kostymen är för stor

Det är derbyvecka på Jägersro och ST håller sitt traditionsenliga möte med det som tidigare kallades Förtroenderådet och som nu bytt namn till ST’s Konsortium. ...
Läs mer →

Hur svensk är en travhäst?

Hur svensk är den svenska varmblodiga travhästen egentligen? Det har stormat en hel del kring frågan om uppfödare till hästar födda utomlands ska ha rätt ...
Läs mer →

Tyglad, piskad, älskad

Länsstyrelsen i Skåne har statuerat ett exempel. Problemet med att ifrågasätta rättsskipning i djurskyddsfrågor är att den som invänder ofta betraktas som en potentiell djurmisshandlare, ...
Läs mer →