STs styrelse har träffat ett inriktningsbeslut om förändrade ekonomiska villkor för våra uppfödare med start from 2026. Syfte och mål är att stärka vår avel och uppfödning främst för de som föder upp travhästar inom Sveriges gränser.
Kommer ingreppet att leda till önskat resultat? Samråd ska i närtid ske med travsportens intresseorganisationer, då tänkta förändringar kommer ge såväl positiva som negativa effekter i och med att begreppet svenskfödd häst och svensk häst omdefinieras. Vilka är egentligen berörda intresseorganisationer? Även travsällskapens ändamål påverkas.
Tänkt ny modell för uppfödarpremier
Allt annat lika kommer uppfödare, som väljer att registrera sina föl i svensk stambok, erhålla 10 procent av avkommans intjänade prispengar såsom uppfödarpremier oavsett hästarnas ålder. Det gäller även för dessa hästars starter i Grupp 1- och grupp 2-löpningar inom alla UETs medlemsländer.
Uppfödarna till hästar som föds i ”svensk halm”, kanske mer korrekt uttryckt på svensk mark, erhåller fortsatt 20 procent för avkommans intjänande under 2 – 4 års ålder. De utlandsfödda får 10 procent, vilket är en halvering. Båda grupperna kan fortsätta att tävla i insatsloppen med tillhörande premiechans där det utgår ytterligare 10 procent.
Uppfödarna till de utlandsfödda svenska hästarna kommer därmed vara förlorare jämfört med dagens system. Systemet finansieras som vanligt genom omfördelning. Den besparing som kan uppkomma ska enligt uppgift användas till att skapa en eventuell unghästserie för de hästar som föds i Sverige.
Den fråga som omedelbart infinner sig: Kommer förändringen gynna rekryteringen av nya hästar och hästägare? Svaret är nej.
Det borde vara elementärt att det är enbart genom att stimulera hästägandet som uppfödarna kan få bättre näringsförutsättningar. Samma förhållande gäller för tränarna. Därmed kan frågan anses besvarad om vad som krävs för att åstadkomma en positiv rekrytering av nya hästägare och hästar.
En negativ konsekvens kan bli att uppfödarna av ekonomiska skäl fortsätter att transportera dräktiga avelsston för att fölet ska födas i Sverige. Reformen med id-kontrollanter som reser till gårdarna i utlandet blir neutraliserad innan den hunnit träda i kraft. Både intressen inom ASVT och travsportens ledning, med tillhörande hästvälfärd, borde fundera ett varv till på vad man egentligen vill uppnå med förändringen.
Protektionism leder i vilket fall inte till ett ökat avelsframsteg och fler födda föl. Den enda begränsning som bör övervägas är att motarbeta den ökade inavelskoefficient som i slutändan inträffar när efterfrågade och etablerade hingstar får betjäna alltför många av ett minskat antal ston. Vår travsport är beroende av andra länders framgångar och behöver en balanserad nettoimport och nettoexport. Den bidrar kvantitativt och kvalitativt till den sportsliga utvecklingen.
Huvudmålet måste vara att ST fortsatt tar ansvar för att sporten rekryterar ett tillräckligt antal hästar som kan försörja morgondagens tävlingsprogram. Detta inriktningsbeslut kan leda till motsatsen – i varje fall i det korta perspektivet. I det långa perspektivet borde det ha skett för flera år sedan innan marknaden hade anpassat sig till det nuvarande systemet. I runda tal 850 utlandsbaserade ston har de senaste åren levererat ca 450 avkommor per år till den svenska stamboken. Det finns en risk att många av dessa stons ägare, som samtidigt gjort betydande investeringar utomlands och en del, på grund av åldersskäl, inte är intresserade av en omstart på svensk mark. STs vinglande hit och dit med uppfödarpremierna är dessutom en stor källa till irritation och riskerar att skapa mindre intresse för att föda upp några svenska hästar alls.
Kanske säljs både dessa ston och deras avkommor på den amerikanska marknaden där försäljningspriserna är höga och uppfödarpremier därför blir av mindre intresse. Stona har dessutom kvalitativt ett större avelsvärde än genomsnittet.
Fler hästar behövs för tävlingsprogrammet
För 2023 noterade vi en sänkt betäckningsvolym med sju procent, vilket bidrog till en sänkt registreringsvolym med 12 procent under 2024. För 2024 noterades en sänkt betäckningsvolym om 13 – 14 procent. Registreringsvolymen i år ser därmed ut att ge ett förödande tapp i häraden av 15 – 20 procent. Sett ur det sportsliga och spelmässiga perspektivet behöver travsporten alla hästar den kan få, både utanför och inom landets gränser. Varmt eller kallt, vi tränger allt.
Alla åtgärder måste syfta till att stimulera hästägandet. Allt annat är oväsentligt. Uppskatta privata initiativ som syftar till att vara med och utveckla travsporten! Framför allt sluta med att lägga ut hinder för dem som söker alternativ och som tillför travsporten internationell mångfald.
Djävulen bär Pravda
Vi är många som sett filmen ”Djävulen bär Prada”, som visade hur maktfullkomligheten personifierad tar osympatiska uttryck. TR Media misslyckades med sin satsning TR Auktion och brände ca 6 – 7 miljoner av hästägarnas pengar. Nu suddas misslyckandet ut genom ett förvärv av Travera för det – i det närmaste – dubbla beloppet. ST’s mediabolag fortsätter, hand i hand med vårt spelbolag ATG, att agera stråtrövare i Norden. Travsportens nya realityserie borde passande ges titeln ”Djävulen bär Pravda”.