Travsporten vaknade upp med rejäl baksmälla efter den snedtändning som orsakades av Pokalöverenskommelsen 2014. De aktivas förtroende för sin sportsliga ledning har sjunkit till för sporten rent hälsofarliga nivåer inte minst p g a några uppmärksammade skandalaffärer där både hästar och aktiva har fått sina nervbanor störda.
I den sportbudgetgrupp som på hösten 2014 lämnade carte blanche till ST och ATG ingick även ASVT och Travtränarna. Det var en helomvändning i ljuset av att hästägarna, genom Riksförbundet Sveriges Travhästägare (RST), under våren 2014 hade motionerat om en oberoende kostnadsgenomlysning av såväl ATG som ST. Det var samma organisationer som nu i dagarna publicerade ett öppet brev till ST som är ett välkommet inslag i debatten, om än ett väl sent återuppvaknande.
Hästägarna är dock, som Anders Darenius påpekar i en debattartikel i Sulksysport, uppsnurrade på läktaren.
Det öppna brevet antar mer karaktären av indiskt reptrick med avsikt att dölja tidigare tillkortakommanden. Travsporten drivs idag av helt andra intressen än det intresse för hästar och travtävlingar som ursprungligen satte sulkyhjulen i rullning på våra respektive banor.
Naiva hästägare
Kritikerna är många, men få har helikopterperspektiv. Veterinär Darenius borde tilldelas tapperhetsmedalj för sina ihärdiga försök att öppna ögonen på travfolket. Den bild han tecknar är inte okomplicerad och avfärdas av åsiktsmotståndare som konspirationsteorier, men faktum kvarstår. Sportens utövare och deras ekonomiska intressen har bevisligen kommit i andra hand. Det förefaller inte finnas någon uttalad motivation från dagens makthavare att återställa nödvändig kostnadstäckningsgrad och därigenom kunna behålla och rekrytera nya hästägare.
Det finns pengar i systemet, men de används i huvudsak till att försörja och förvalta de centrala institutionerna Staten, Spelbolaget, HNS och Hästsportens Hus. För att citera Darenius från hans debattartikel: ”Sveriges hästägare är naiva, oorganiserade och väljer att lägga sin makt i händerna på särintressen inom sport och avel.”
”Naiva och oorganiserade” helt säkert, men något aktivt val att avhända sig makt har aldrig skett. Det handlar mer om en förödande passivitet, som har öppnat upp för mer aktiva och ekonomiskt beräknande krafter att lägga beslag på en större del av det spelöverskott som ATG genererar
Den inställningen saknas av hästägaren, i vilket fall om man ska tro Skatteverkets tolkning av travsporten som näring.
Hur man lovar utan att hålla
Överenskommelse 1 – Pokalen, ett innehåll med bitter eftersmak
Svensk Travsport och ATG ingick en överenskommelse 2014 för att säkerställa höjd nivå av prismedlen år 2018. Det var lika självklart att ATG behövde utvecklas inför kommande spelomreglering, som att även hästägarna redan vid den tiden behövde väsentlig förstärkning av ekonomin.
Avtal tecknas normalt mellan två eller flera parter, men det hjälpte föga. Det blev hästägarkollektivet som ensamma fick ta det finansiella ansvaret för ATGs utveckling åren fram till att pokalen skulle tömmas. Vi vet hur det gick. Den utlovade nivåhöjningen om 270 miljoner kr till prispengar blev endast 139 miljoner under 2018. När ST dessutom tvingades låna ihop till prismedel för 2018 och 2019 års nivåhöjningar uppstod ett negativt kapital om 315 miljoner. Det ledde till att ett sparpaket minskade prismedlen med ca 50 miljoner under år 2020, samtidigt som STs styrelse skamlöst tackade ja till en ordentlig höjning av sina arvoden.
Överenskommelse 2 – Konsten att göra höjda prismedel sänkta
MTU, Margaretas Tidiga Unghästserie, introducerades 2017. Det är en femårig överenskommelse mellan Svensk Travsport, Stockholms Travsällskap och Margareta Wallenius Kleberg/Menhammar. Hästägaren och uppfödaren Margareta Wallenius Kleberg förband sig att som sponsor tillföra 3,2 miljoner kr per år i avsikt att tillföra Solvallas tävlingsprogram nya pengar. Både ST och STS skulle bidra med egna och till del nya medel med motsvarande belopp.
Det innebar att prismedlen vid Solvalla relativt skulle tillföras 9,6 miljoner per år eller för hela perioden totalt 48 miljoner. Tävlingsserien för 3- och 4-åriga hästar välkomnar hästar från när och fjärran vilket har inneburit att hästägare från Boden i norr till Jägersro i söder har anmält och gjort loppen eftertraktade och fullbelagda.
Hur gick det med prismedelsutvecklingen för Solvalla? Utlovade och i vilket fall tänkta prismedelsförbättringar blev tyvärr till det motsatta.
Utbetalade prismedel/Mkr vid Solvalla inkl premiechansmedel
- 2018: 175.645*
- 2019: 172.846
- 2020: 164.132
- 2021: 170.700**
* 2018 ingår den tävlingsdag som den 18 mars flyttades till Mantorp. Den innehöll över tre miljoner kronor i prismedel, varav 2,4 miljoner i de fyra lopp som ingick i Margaretas Tidiga Unghästserie.
**Prismedelsbudget enligt informationsbrev från VD och styrelse i Stockholms Travsällskap. Tävlingsprogrammet innehåller tre färre tävlingsdagar än tidigare år.
Har Sverige en nationalarena?
I Frankrike delades år 2018 ut 250.845 miljoner Euro, dvs drygt 2.7 miljarder SEK i prispengar. Efter att nivån har dalat under några återställs den för 2021.
Vincennes är Frankrikes nationalarena. Banan kommer nästa år att dela ut 73.350 miljoner Euro, ca 795 miljoner SEK, vilket utgör 467.000 Euro eller drygt 5 miljoner SEK per tävlingsdag. Det utgör ca 30 procent av prismedlen i Frankrike fördelat på drygt 18 procent av tävlingsdagarna och det utan att hästägarna, med undantag för l´UET, bidrar med egna insatser i unghästloppen. (Källa: Fransk Travsport)
Det ska jämföras med vår svenska “nationalarena” Solvalla. Banan betalar ut drygt 2 miljoner per tävlingsdag, vilket utgör drygt 18 procent av prismedlen totalt, fördelat på 9,5 procent av tävlingsdagarna i hela landet. Ca 12 miljoner om året utgörs av hästägarnas egna insatser och dubbla vinster i och med premiechansen vid Solvalla.
Felciterad?
Solvallas VD uttryckte i en intervju i Travronden efter att prismedlen för nästa år offentliggjorts. – Det är bra att prismedlen återställts. Jag tycker att det är en rimlig väg att gå och jag tycker också att prispengarna ligger på en ganska bra nivå. Sedan vore det självklart ännu roligare om prispengarna var ännu högre, men jag tror att de på det stora hela är på en rimlig nivå
Med hjälp av här presenterade fakta vill jag understryka att varken nivå, eller Solvallas andel av priskakan, är tillfyllest. Speciellt då Margaretas och Solvallas egna medel, tillsammans med hästägarnas insatser inkl premiechansmedel, uppgår till hela 18 miljoner kronor om året. I övrigt visar siffrorna tydligt på ST’s bristande respekt för ingångna avtal.
Trovärdighet mot omvärlden
Travsportens utövare anklagas ibland av djurvänner för att vilja tjäna pengar på djurens bekostnad. All hantering av våra hästar måste därför tåla kritisk granskning utifrån travsportens självklara värdegrund. Även tävlingsprogrammet måste tåla att nagelfaras av Greta Thunberg och hennes miljövänner. Vi kan konstatera att travsporten, olikt andra sporter, strävar efter än fler bortamatcher. Det ger de aktiva, utöver 360 miljoner kronor i transportkostnader också en miljönota som får travsporten att leda bottenligan av idrotternas CO2-tabell.
Banornas alternativa organisationsförslag
ST håller extra förtroenderåd den 20 januari 2021 för att samla travsporten kring en nödvändig organisationsförändring. Ett antal banor har helt förkastat de tre alternativa förslag som ST styrelse har bjudit på och istället har det växt fram ett eget, fjärde, alternativ. Detta förslag syftar till att återge travsporten förtroende och återskapa förlorat anseende, men framförallt för att skapa framtidstro. Att vi som aktiva känner förtroende för framtiden är grundläggande för att vi ärligt ska kunna introducera nya människor och väcka intresse för vår fantastiska sport.
Förslaget innebär att förbundet Svensk Travsport delas i två verksamheter,
dels i en serviceorganisation för travsporten och med en från Jordbruksverket delegerad myndighetsutövning,
dels i en kommersiell enhet där anslutna sällskap bildar ett affärsdrivande bolag
Att särskilja dessa två verksamheter frigör affärsmöjligheter mot den öppna spelbolagsmarknaden. Nya samarbetspartners och trovärdiga sponsorengagemang, såväl från näringslivet som offentlig verksamhet, kan skapa nya pengar vid sidan av utdelningen från ATG. Detta ger travsällskapen den självständiga möjlighet, motivation och drivkraft att, som ägare till tävlingsarenorna och arrangörer av travtävlingar, kunna bedriva lönsamma affärer för hästägarnas bästa.
Travsporten står inför stora framtida utmaningar. Det är gynnsamt för sportens utveckling om många små- och mellanbanor i samspel med storbanorna Jägersro, Åby och Solvalla bildar en ny stark allians med en sund och trovärdig ekonomisk styrning. Vi ser med tillförsikt fram emot 2021 då allt ska hända. Alla travvänner tillönskas ett riktigt
GOTT NYTT ÅR!
Björn Damm