Årets Hästgala s k gick av stapeln i fredags på Clarion Post Hotel i Göteborg. ATGs VD Hans Lord Skarplöth drog dessvärre inte ned några stående ovationer från publikens 350 deltagare. I sitt anförande stoltserade han med att spelbolaget gått med drygt 2 miljarder i vinst eller 4 miljoner fördelat per anställd.
Spelbolagets ledning och förtroendevalda från Svensk Travsport var som brukligt på plats. Det hjälpte dock inte upp publiksiffrorna vid Åbys STL/V75-tävlingar dagen efter. 1.124 besökare är inget att skriva hem om, speciellt som de flesta högdjuren åkte hem dagen efter innan travet började. Snacka om tondövhet! Förtroendevalda som hittar ursäkter för att att inte möta sin publik och sina aktiva på plats förtjänar inte epitet ”förtroendevald”. När V75 startar kl 16.20 är det inte enbart de aktiva som har svårt att hinna hem för att fira lördagkvällen med familj och vänner.
Vi är tacksamma för att ST’s VD Maria Croon stannade för att dela ut pris när Årets Häst offentliggjordes. Även sportchefen Robert Karlsson delade ut pris till STL-Mästaren. Det förtjänar att påpekas att båda är anställda tjänstemän.
Intervju med Lord Skarplöth
För att återvända till Hans Lord Skarplöth ser han ATG som en vinstmaskin, men det hjälper föga för travsportens rekrytering av publik och hästägare /uppfödare. Lord Skarplöht är intervjuad i ASVTs senaste nummer av medlemstidningen Travhästen. Där går det att utläsa att han inte anser att det är spelbolagets uppdrag att sköta travsportens rekrytering. Den symbios mellan sport, spel och stat, som de ursprungliga skaparna av rikstoton värnade om, ingår inte i hans föreställningsvärld. Hästägarna tillför i nuläget mer pengar till sporten ur sina egna fickor än vad ATG gör. Det hjälps inte ett dugg av att ATG höjt sin utdelning med mer än 50 procent de senaste tio åren.
Att rekryteringen havererat anser han vara ST’s ansvar. Att ATG, de senaste fem åren, låtit 600 miljoner kronor per år i sänkta skatteintäkter förbrukas i lågavkastande spelprodukter, det kommenterar han inte. Med detta faktum i bagaget faller sig ST’s krav på bättre ägarstyrning helt naturligt.
”Spräng skiten i luften”
Det är välkommet att denna fråga just nu drivs och bereds i olika departement. Av samma skäl har en ny utredning startats av ST. Återigen är det Mats Denninger och Leif Almgren som är utredare och som ska analysera banornas finansiering. Resultatet uppges kunna vara klart till derbyhelgen i år. Tidigare utredningar har sagt “spräng skiten i luften och börja om igen”. Framför allt måste rekryteringens kraft vara tongivande i framtidens tävlingsprogram. 600 miljoner kronor är ungefär vad banorna får i driftsbidrag varje år. Det är lika mycket som ATG haft i sänkt spelskatt varje år de senaste fem åren.
Välmående fransmän
Låt oss jämföra Lord Skarplöths anförande med en mindre skrytsam framtoning som franska PMU använde när de i veckan som gick “annonserade” att 2023 gav 9,5 miljarder i vinst med hjälp av drygt 1.000 anställda. PMUs anställda levererade mer än 9 miljoner per anställd och år.
Vad gör att fransmännen är så mycket mer effektiva? Vad gör att franska spelbolaget och det franska förbundet Le Trot visar en mer ödmjuk attityd? Enkelt. De har förstått sin storhet på mer än ett plan när spelbolagets ledning och styrelse säger: ”- Vi vet vem som är till för vem”.
Den franska hästbristen verkar vara under kontroll tack vare en kostnadstäckning för hästägarkollektivet som är dubbelt upp jämfört med Sverige. ATGs kejsare däremot, i sällskap med STs förtroendevalda, ser ut att lämna även hästägare och sportens arenor nakna inför de frostnätter som den svenska travsporten kommer att få uppleva de närmaste åren.
Nordisk systemkollaps
Lord Skarplöts uttalar i ASVT’s tidning att ett utökat nordiskt samarbete inom sport och spel är nödvändigt. Det väcker berättigad oro när ord som ”pokal” och ”danmarksavtal” poppar upp ur minnet. Ska ATG och ST återigen flytta fokus bort från vår inhemska situation? Denna gång för Finland och för att rädda norsk travsport, som enligt egen utsago kommer att drabbas av systemkollaps inom fem år. Ska hästägarna finansiera även den satsningen genom uteblivna prishöjningar? När ska de styrande våga se sambanden och fatta nödvändiga beslut?
År 2000 hade Tyskland närmare 2.000 föl varje år. Nästa år föds i den forna stormakten kanske 250 föl. Det är inte enbart i störtlopp som det går fort utför.
Att alla intressenter inom sporten slåss för sin egen överlevnad står helt klart. Även som travhästägare behöver vi slåss för vår rätt att existera. Som ett litet medskick till såväl departementen, som till utredarna om banornas finansiering: Börja med att räkna på framtidens hästbestånd och fundera på hur vi tar tillbaka kontrollen över det som är vår egen sports framtid!
ST’s ordförande Anders Källströms uttalanden om att travsporten, om vi inget gör, kommer att köra sitt sista lopp 2053 är direkt felaktigt. Han måste ha kastat om siffrorna. År 2035 är det game over.
Banorna måste tillåtas att verka utifrån sina egna förutsättningar, ta egna initiativ och tjäna egna pengar, men framförallt inte överlåta ansvaret för rekryteringen på ST. I Danmark, där banorna har “tillåtits”, och utkrävts, eget finansiellt ansvar har publiken börjat att återkomma. Rekryteringen av nya hästägare kräver dock något helt annat än varm korv i spelluckan.
Hästgala bakom lyckta dörrar
Slutligen en fundering, borde inte hästgalan, som den årliga sportsliga höjdpunkt den är, även visas via STs hemsida och utan inloggningskrav? Alla travsportintresserade äger inte nödvändigtvis ett ATG-konto. Ändå krävs inloggning via ett sådant för att se och inspireras av galans glädje.
Hur det nu än är med det sänds ett stort GRATTIS till alla nominerade, till vinnarna och till alla andra, som med hästar och travsport i blodet gör en gala möjlig.