Skenet bedrar

Om tävlingsverksamhet med travhästar ska betraktas som ekonomisk verksamhet eller inte har varit föremål för rättsliga tvister mellan ST och Skatteverket under flera år. Tre domar i Förvaltningsrätten har i år gått travsportens väg när det gäller moms.

Skatteverkets inställning är att man avser fortsätta att bedöma varje verksamhet från fall till fall tills en tydlig rättspraxis har skapats.

Travsportens och NÄTs inställning är att hästägare ska vara skattskyldig, och därmed kunna göra avdrag för alla kostnader som uppkommit runt träning och tävling. Det måste gälla oavsett om intäkter från tävlingsmomentet, dvs prispengar, bedöms som icke momspliktiga.

Innan EU utfärdade sitt direktiv fanns det en samsyn i samhället om att branschen är en viktig näring. Den samsynen behöver återställas på ett brett politiskt plan. Travsportens mål bör vara att omvända skattemyndigheten till att bli en allierad och som välkomnar hästnäringen för såväl F-skatt som momsskyldighet.

Hästägare är ett vitt begrepp

Uppfödare är ägare till avelssto och/eller ägare till avelshingst. Denne är en leverantör till hästägare som håller hästar i träning och tävling.  Hästägandet kan vara format i olika ägarkonstellationer där varje häst har en ägarföreträdare.

Det förekommer att uppfödaren behåller någon avkomma för tävling och senare avel. Emellanåt sätts egna avkommor i träning hos A-tränare. Alldeles oavsett måste syftet och omfattningen av verksamheten avgöra om verksamheten ska betraktas som att den är av ekonomisk natur.

Det är just den frågan som orsakar tvister med skattemyndigheten och där skatteverket särbehandlar nya bolag från redan etablerade De flesta av de etablerade är ännu inte i skottgluggen, men hotet är uppenbart. Det hotet, såsom själva sakfrågan, måste avvärjas, eftersom 25 procents extra kostnadshöjning är en överlevnadsfråga för travsporten. Hotet är starkt kontraproduktivt. Det sista en hästägare behöver är osäkerhet och onödigt strul omkring ägandet.

Kundkännedom

Amatörer, i Sverige numera B-tränare, är licensinnehavare som tränar och tävlar med sina egna eller familjens hästar. Numera kan B-tränaren även träna andras hästar i en begränsad omfattning.

Alldeles oavsett måste alla som äger en häst ha klara regler för sin verksamhet.

Inte minst gäller det A-tränaren, som köper in en unghäst för att sedan förädla och sälja vidare, men många gånger kvarstår som delägare och tävlar med den. Om inte alla externa kunder ska tillåtas kvitta moms för sitt hästägande, uppstår en inkonsekvens och en illojal konkurrens om tränaren kan göra det.

För såväl skattemyndigheten som för ST, är kunskap om kunden nödvändig. Alla kanske inte kan dras över samma kam. Många ägarkonstellationer är verksamma som både uppfödare och ägare till hästar i träning och tävling.

Bristfällig statistik

För att ST ska veta vad antalet företrädare egentligen representerar måste företrädare och hästägarkonstellationer segmenteras i statistiken. ST anger i sin årsrapport för 2023 att antalet företrädare minskat i antal med 4,7 procent och numera består av 5.817 företrädare. Många företrädare återkommer under flera olika pseudonymer och ofta finns flera företrädare registrerade på samma adress. I Frankrike finns 5.891 företrädare, men där är över 95 procent av hästarna i professionell träning.

Ett statistiskt faktum är att företrädarna till häst i proffsträning äger fler och yngre hästar, men är färre än B-tränarna, som många gånger är inne på sin sista häst. Startfrekvensen är betydligt högre för den A-tränade hästen.

Åsikter kan variera, men inte fakta. Det är önskvärt med en bred sport, men det motsätter inte slutsatsen av att travsportens framtid vilar tyngst på den näring som utgörs av proffstränade hästar. Orsaken till att amatörer försvinner har analyserats redan för 10 år sedan. Då angavs brist på tid som huvudskäl före ekonomins påverkan. Om den ordningen gäller 10 år senare är okänt.

Alldeles oavsett är tävlingsprogrammets omfattning och innehåll det verktyg som bäst kan användas för att öka antal starter och antal deltagare i loppen. En ökad efterfrågan på unghästar är ett måste. Alla prövningar under 2023 kommer att sänka antalet varm och kallblodiga föl med minst 20 procent till nästa år. Det finns heller inget som tyder på en ökad import av travhästar till Sverige, snarare tvärtom.

Filtrera mera

Låt oss visa på några nyckeltal där de olika hästägarsegmenten kan filtreras fram. Antalet A- och B-tränare är tillsammans ca 3.300 personer. De flesta är delägare till häst, men det är stor skillnad på hästarnas ålder och startfrekvens mellan de två kategorierna.

Antalet uppfödare som betäckte sina ston 2022 var 1.650 varav 36 var ”storuppfödare” som betäckte 10 eller fler ston.

Antalet registrerade avkommor varje år avgör hur stor sporten blir i framtiden. 15-20 procent av den breda massan, dvs ägarna till i genomsnitt två ston eller färre, har angivit i ASVTs undersökning att de kommer att upphöra med sin uppfödning. Samtidigt drar ”storuppfödarna” ner vilket kommer att påverka hästantalet. Det kommer att ske med eller utan ”stjälp” ifrån Skatteverket.

Preferenserna är olika om var och till vem hästägarna sätter sina hästar i träning. Det överenstämmer inte alltid med företrädarens bostadsort. Även detta faktum måste filtreras för att travsporten ska förstå rekryteringens utmaning. Ett sätt att göra det är att samköra olika ägardata och unika adresser som återfinns i TDS, avelsregister och sportsystemet ur vilka antalet hästar i träning, deras ålder och deras starter framgår, och då tillsammans med en nödvändig demografisk belysning av såväl hästar, deras ålder, ägare som tränare. Det går då även att utläsa var och vilka som köper och inte köper köper nya unghästar.

Observera att det finns skäl att anta att antalet företrädaradresser är betydligt färre än det redovisade antalet företrädare, då det på en adress ofta återfinns flera olika ägarpseudonymer. Hur många som räknas som företrädare, och som i själva verket är samma personer, blir utan filtrering okänt.

Frankrike och USA kommer att förbli världsledande travnationer. De har ett stort avelsmaterial och väsentligt bättre kommersiella möjligheter att bedriva uppfödning. Det beror i sin tur på att uppfödarnas kunder, hästägarna, visar en stark efterfrågan. Den har skapats av två till tre gånger högre prispengar och ett tävlingsprogram med större säsongsinriktning.

Centralstyrning

Utan stimulans av efterfrågan, som måste börja på lokal och regional nivå, kommer travsporten att dö ut i Sverige. Samtidigt har vi ett centralförbund som i sina centraliseringssträvanden motverkar både enskilda och lokala initiativ.  Det totalitära styret är uppenbart där en maktelit byter stolar med varandra.

Det senaste exemplet i raden av central maktkoncentration är TR Media som startar en egen auktionsverksamhet TR Auktion. Motivet att det ska göra hästägandet enklare, rekrytera fler, och att en del av pengarna går till välgörande ändamål, rimmar falskare än vatten. Att tidigare förbundsledning dyker upp är ingen överraskning, då förbundet brukar värna mer om återvinning än om rekrytering. De privata alternativen är en sak, men för ST’s medlem basförbundet ASVT, med deras auktionsverksamheter, borde det närmast ses som ett försök till fientligt övertagande.

Nytt och synligt ledarskap

Hästägarna är sportens grundläggande finansiär. Det budskapet har NÄT framfört sedan starten 2018. Branschen står och faller med att det finns ett omfattande intresse av att äga och tävla med travhästar.

Vi har också med en dåres envishet framhärdat med budskapet att mjuka värden inte betalar fakturor. En väsentlig höjning av prismedlen är huvudnyckeln som öppnar alla dörrar, inklusive skattemyndighetens. Den leder till en väsentligt förstärkt kostnadstäckningsgrad.

Kan svensk travsport vända skeppet som Frankrike nu har gjort? Självklart kan vi det.

Det gäller att få till stånd ett nytt ägardirektiv för ATG, men det räcker inte med det. Sportens egen hälsa måste bli bättre.  Det krävs central självrannsakan och sjukdomsinsikt.  Travsporten måste medge att det gjorts egna dåliga val och beslut.  Det behövs ett synligt,  flexibelt och agilt ledarskap som tillåter, uppmuntrar och stödjer banornas egna lokala initiativ.

Relaterade inlägg

Signal till omstart

Aprilasnö ger fårahö, säger Bondepraktikan. Stämmorna bland travsällskapen avlöper utan större dramatik. Parentationerna över förlorade och engagerade sällskapsmedlemmar samlar mötesdeltagarna under en tyst minut.  Skulle ...
Läs mer →

Bort från kolchosen

Om tävlingsverksamhet med travhästar ska betraktas som ekonomisk verksamhet eller inte har varit föremål för rättsliga tvister mellan ST och Skatteverket under flera år. Tre ...
Läs mer →

Bakom lyckta dörrar

Årets Hästgala s k gick av stapeln i fredags på Clarion Post Hotel i Göteborg. ATGs VD Hans Lord Skarplöth drog dessvärre inte ned några ...
Läs mer →

Uppgiven strategi

Efter att förslaget har varit ute på remiss bland travsällskap och BAS-förbund har ST’s fullmäktige beslutat om en sjuårig strategisk plan för travsporten.  Travsporten mot ...
Läs mer →

På väg mot 2030

ST beslutar om ett strategiskt måldokument kallat Svensk Travsport mot 2030. Ett välkommet initiativ av Svensk Travsport. Om vi bortser från olyckliga och känslomässiga formuleringar ...
Läs mer →

Vart är vi på väg?

Åderlåtningen av Svensk Travsport har pågått i många år. Den slog ut i full blom i och med den misslyckade pokalöverenskommelsen. ATG utlovade guld och ...
Läs mer →