Auktionsdjungeln

Under två månader, augusti till oktober, avhålls i år fyra auktioner där det kommer att säljas unghästar, både på plats och online. Därutöver håller Travera onlineauktion i princip varje vecka året runt.

Både för köpare och säljare kan det vara knepigt att hålla reda på vilka auktionsvillkor som gäller, eftersom de varierar. Huvudstrukturen är densamma med anmälningsavgifter, procent på försäljningssummor och courtage. Tabellen nedan är en sammanställning av kostnader för säljare och köpare vid respektive auktion. Vi har inte jämfört de villkor som gäller för återrop, ej heller kostnader som uppstår om köparen inte betalar, utan vi jämför de kostnader som tillkommer på det klubbade försäljningspriset. Som jämförelse finns även villkoren för Traveras onlineauktion.

Stor respekt och förståelse för arrangören med allt vad det innebär att anordna det stora skådespel, som en auktion kan vara, med människor från när och fjärran och över 100 hästar per auktionsdag. Självklart ska arrangören ta betalt och både säljare och köpare behöver sina auktioner. Det är en viktig marknadsplats, men vi tillåter oss ändå att ha en fundering. Som det ser ut, och med förbehåll för att vi inte missat viktiga detaljer, eller feltolkat myllret av finstilt text, betalar med visst undantag både köpare och säljare en fastställd procent av försäljningssumman till auktionsfirman. Vi har inga synpunkter på avgifters och procentsatsers storlek, utan mer på fördelningen. Vi undrar när travsportens olika företagare ska börja agera utifrån det faktum att hästägare är en bristvara? Travsporten vill väl fortfarande ha kunder? Det är liksom hela förutsättningen för näringsverksamhet.

Vem är kunden?

Om en säljare av en bostad anlitar en mäklare är det säljaren som betalar mäklaren, inte köparen.

Om en klient anlitar en advokat är det klienten som betalar arvodet, inte klientens eventuella motpart.

Det borde vara självklart, och god sed i alla sammanhang, att den som anlitar en uppdragstagare också är den som betalar för uppdraget, inte minst för att undvika jäv. Den som anlitar en agent för att sälja en häst betalar agenten för den tjänsten. Den som anlitar en agent för att köpa en häst betalar också agenten. Agenten tar däremot inte betalt för sin tjänst av både köpare och säljare. Den agent som vill upprätthålla sitt goda rykte håller reda på vem som är uppdragsgivaren. Vi hade en rättstvist för några år sedan, som involverade några kända svenska travprofiler, där man inte hade klarat att hålla reda på det.

Auktionsfirmornas världsordning

I auktionernas värld verkar något helt annat gälla. Där förefaller det vara gammal tradition, åtminstone i vårt land, att både köpare och säljare betalar en extra procentsats på försäljningsbeloppet till auktionsföretaget. Det kan kanske förklara varför de som köper hästar på auktion finner sig i den ordningen utan att protestera. Vid unghästauktionerna i USA är det säljarna som betalar för auktionsfirmans tjänster. Köparna betalar för varan.

Om vi har förstått villkoren rätt tar Sweden International Yearling Sale vid auktionen i augusti, till skillnad mot övriga auktioner, inte ut någon extra procent på försäljningssumman av säljaren. Man kompenserar det genom en högre anmälningsavgift. Köparna kan däremot räkna med samma inköpsprovision om fem procent vid alla auktioner, utan någon beloppsbegränsning, vilket Travera har.

Hästägarna, dvs de som är köpare av auktionshästar, har all anledning att ifrågasätta den rådande betalsordningen? Det kostar att arrangera auktioner, men det kostar också att vara travhästägare. Den ”dricks” som tillkommer på inköpsnotan kan tyckas obetydlig i sammanhanget, men kan vara den lilla tuva som välter hela lasset. Särskilt när vi blir allt färre som vill betala den kvartsmiljon per år, som kan anses vara minimikostnaden för att låta ett proffs köra in och utbilda en 1,5-åring till starthäst. Vi blir inte heller fler som vill vänta på det definitiva beskedet att just vår häst tillhör den halva av kullen som inte kommer till start som 3-åring. Många betalar hellre vad det kostar för en startklar 2-åring eller en redan etablerad starthäst.

Många bäckar små….

Det är svårt nog som det är för uppfödarna att få vettigt betalt för sina unghästar. Det är knappast okänt att det råder obalans mellan tillgång och efterfrågan.. Olika former av tillägg och extra avgifter underlättar inte för travsporten, och det akuta behovet av fler hästägare, som vill satsa på nya hästar.

Relaterade inlägg

Lämna eller leverera, del 1

Vid ST’s möte med sitt Konsortium i samband med derbyhelgen presenterade förbundet ett förslag till tävlingsutbud för 2025. Strategin är att bevara volymen trots ett ...
Läs mer →

Bondfångarna på fortet

Maria Croon annonserade i sitt senaste VD-brev att nu kommer alla innehavare av STs årskort att kunna gå in gratis på publikplats på alla travbanor ...
Läs mer →

Kostymen är för stor

Det är derbyvecka på Jägersro och ST håller sitt traditionsenliga möte med det som tidigare kallades Förtroenderådet och som nu bytt namn till ST’s Konsortium. ...
Läs mer →

Hur svensk är en travhäst?

Hur svensk är den svenska varmblodiga travhästen egentligen? Det har stormat en hel del kring frågan om uppfödare till hästar födda utomlands ska ha rätt ...
Läs mer →

Tyglad, piskad, älskad

Länsstyrelsen i Skåne har statuerat ett exempel. Problemet med att ifrågasätta rättsskipning i djurskyddsfrågor är att den som invänder ofta betraktas som en potentiell djurmisshandlare, ...
Läs mer →

Ett mångfacetterat dilemma

I dagarna fick vi veta att Skattemyndigheten håller på med en omarbetning av sitt regelverk om hur moms ska hanteras för tävlingsverksamhet med travhästar. Myndigheten ...
Läs mer →