Travhäst i träning – den tunga makthavaren

Inför ST’s förestående omorganisation behöver travsverige förses med en hästägarerepresentation som står stadigt i verkligheten. Varje bana och varje professionell travtränare behöver hästägare. Banorna ska välkomna alla hästägare oavsett vilka ambitioner de har för sitt ägande, andelsägare eller flerhästägare, amatör eller ägare till häst i proffsträning.

ST’s statistik visar att travsporten i allt väsentligt har halverats, vilket samtidigt understryker nödvändigheten av att trenden vänds. Den pågående omorganisationen av ST är välkommen. Samtidigt måste en ny organisation ha sin utgångspunkt i verkligheten med de krav som omregleringen av spelet ställer på särskild kompetens i travsportens olika förenings- och bolagsstyrelser.

Hästägarbrist leder till hästbrist

Redan för ca 10 år sedan redovisades fakta som tydligt pekade på en kommande hästbrist. Nu är vi där, inte minst p g a att hästägarnas ekonomi har åderlåtits. Vi löser knappast representationen i de beslutande församlingarna genom att ge varje häst rösträtt, men däremot genom att ge hästantalet ökad betydelse för banornas tilldelning av centrala medel, dvs av hur många hästar som varje travbana har i träning inom sin räjong.

Dagens incitamentsmodell, enligt Pegasus, ger belöning efter hur väl startlistorna fylls oavsett var hästarna är i träning. Däremot saknas incitament som stimulerar till ökat antal hästar i träning vid respektive bana och till fler hemmahästar i startlistorna. Ett sådant incitament skulle bättre stimulera intresset av att lära känna sina kunder, men också fördjupa kunskapen om hur ett lokalt tävlingsprogram kan konstrueras, som är proaktivt för rekryteringen och ökar antalet hästägare.

Amatörhästar, hästar i proffsträning, ägda av en eller flera – alla är lika välkomna – oavsett om det handlar om etablerade publikfavoriter, äldre starthästar, eller unghästar i tidig träning.

Uppfödarna är hästägarnas leverantörer av råmaterial som genom hästägarnas försorg förädlas till färdiga starthästar. Allt som ger tydlig efterfrågestimulans för hästägaren blir därmed till nytta för uppfödaren. Många gånger tvingas uppfödare ofrivilligt till att bli sin egen kund. Det är på sikt ett förhållande som är lika olyckligt som när tränare är delägare och konkurrerar i loppen mot det egna stallets externa kunder.

Utan unghästar idag, inga välkända publikfavoriter i morgon

Det borde stå fullkomligt självklart för alla att utan yngre hästar idag finns inga äldre i morgon. Utan yngre i morgon inga hästar över huvud taget.

Unghästen ger framtidshoppet och är också en central inkörsport för att hitta nya hästägare. Att öka prispengarna till äldre hästar på bekostnad av de yngre hästarna är att bita sig själv i svansen. Ökade prispengar är nödvändigt och måste ske med en nivåhöjning inom vardagstravet för alla hästar.

Samtidigt måste tävlingsprogrammet utformas så att det tar hänsyn till var tävlingshästarna finns, Resandet, som kostar hästägarna hundratals miljoner och ger en osund miljöpåverkan, måste begränsas.

När kundunderlaget sviktar flyttar tränarna ofta dit kunderna finns. Att många duktiga tränare söker sig till huvudstadsbanan är ett resultat av ett förväntat gott kundunderlag och goda tävlingsmöjligheter. När rekryteringen av hästar och hästägare sviktar även på Solvalla borde alla väckarklockor ringa. Som Solvalla mår, mår resten av travsverige.

Mängden inkörda dollar visar hur väl våra svenska tränare klarar sig när de flytt Sverige till förmån för USA. Det är inte endast tränarna som flyttar. Årets auktioner i Lexington visade återigen en köpfest där svenska intressen investerade som aldrig förr i dyrbara unghästar.

Stefan Melander, som har haft en permanent plats på topplistorna de senaste tio åren, minskar dramatiskt sitt hästägande med över 75 procent. Det verkar mötas mest med en axelryckning, speciellt från dem som tycker att han mest gnäller. Nu har gnället förvandlats till praktisk handling. Lätt har vi glömt att Stefan Melander fick kritik från den egna banan för att han anmälde för många hästar till samma lopp. Man saknar inte kon förrän båset är tomt. Och hans hästar kommer att lysa med sin frånvaro än starkare i nästa års startlistor.

Att vi saknar en mångfald av hästägare som satsar på yngre hästar står klart, men nedgången syns även på antalet nya unga licensinnehavare och deras resultat. Minskningen av antalet licensinnehavare 2016 – 2021, 25 år eller yngre, framgår av ST’s statistik. ST tolkar godvilligt den knappa höjningen under den senaste treårsperioden som att den negativa trenden har vänt. När hästantalet samtidigt minskar uppstår givetvis frågan: Vilka hästar ska våra unga licensinnehavare träna och tävla med? Det är viktigt att sporten inte bara räknar licenser utan också identifierar den verksamhet de förväntas bedriva och även räknar kunderna som betalar för verksamheten, dvs hästägarna.

År Antal licenser 25 år och yngre
2016 174
2017 162
2018 141
2019 119
2020 122
2021 125

Vad NÄT står för

NÄT är ingen traditionell förening eller något centralförbund. Det är ett nätverk där verksamheten inte bygger på stadgar utan på ett avtal mellan samverkanspartners. Uppgiften var att konstruera en helt ny form för hur lokalföreningarna skulle kunna påverka nationell travpolitik, och som var kritiskt, nytänkande och därmed kanske inte alltid betraktades som ”rumsren” i Hästsportens Hus.

NÄT skulle stå helt fritt utanför etablissemanget till skillnad från andra centrala BAS-förbund, som genom bidrag och rösträtt i fullmäktige är uppbundna av demokratiskt fattade beslut och regelverk. De lokala föreningarna ska koncentrera sig på att utveckla det lokala samarbetet med sina egna banor, ordna trivselarrangemang, kurser, resor etc för sina medlemmar.

I uppdraget ingår också att göra samarbetet så enkelt och okomplicerat som möjligt. Därför introducerades ett helt nytt tänk som förefaller vara svårt att ta till sig för många inbitna organisationsmänniskor. Det är inte antalet medlemmar i lokalföreningarna som är av avgörande betydelse för travsporten. Då allt färre hästägare är grundproblemet blir dess yttersta konsekvens brist på hästar, som kommer att tippa sporten över kanten. En självklarhet för oss är att det är hästarna i träning som utgör förutsättningen för travsport.

Inom NÄT finns ingen ambition att kandidera till någon plats i ST’s styrelse. Det är inte vår uppgift över huvud taget. Det är sällskapens uppgift. Vårt uppdrag är uteslutande att fritt och oberoende driva hästägarnas sakfrågor och försöka påverka opinionen i den riktning som vi anser gynnar hästägandet bäst. Det är vår absoluta uppfattning att Travhästägarnas och ASVT’s uppgift borde vara att agera som självständiga motpartsorganisationer till ST, för sin egen trovärdighets skull. På det lokala planet däremot är det en stor tillgång för sporten att dessa organisationers lokala föreningar konstruktivt samarbetar med sällskapen.

NÄTs modell för inflytande

Inom NÄT låter vi röststyrkan utgå från hur många hästar som hålls i träning. Skälet är – som tidigare sagts – att det är de aktiva hästarna som hela den svenska travsporten står och faller med. Ett exempel: Om det finns 10.000 olika individer som är hästägare i olika omfattning, men som tillsammans endast äger 500 sportsligt aktiva travhästar, har vi inte mycket travsport kvar. Det är utifrån antalet hästar i träning som vi skapar startanmälda hästar, fulla fält och därmed intressanta spelobjekt. När startfälten urholkas tappar sporten spelkunder och intäkter.

Föreningar utan medlemmar och medlemmar utan hästar

Antalet medlemmar i hästägarföreningarna minskar överallt. Det är viktigt att understryka att vi har laglig rätt till föreningsfrihet i Sverige. Det innebär bl a att vi alla har rätt att både tillhöra eller stå utanför en förening. Alltför många hästägare väljer det sistnämnda. All föreningsverksamhet visar samma negativa utveckling. Numera tillfredsställs människors behov av att torgföra sina åsikter via helt andra kanaler än vid föreningsmöten. Tilltron till att fattade beslut kommer att leda till förändring är svag. Bland Travhästägarnas medlemmar anses det olämpligt att uttrycka andra åsikter än de redan etablerade, och förbjudet att samverka med andra hästägarkonstellationer, om vi ska tro vad vi läser i förbundets senaste nyhetsbrev. Det är nödvändigt att hästägarna finner nya former för en helt ny typ av bred samverkan. Travsporten både behöver och ropar efter det, om inte annat för att garantera legitimitet och skapa en hästägarrepresentation vilken återger verkligheten och främjar rekrytering.

Det är inte längre 1983 för att citera ST’s nye sportchef Robert Karlssons uttalande i förra lördagens ATG Live. Det är inte heller 1984, om man föredrar George Orwells framtidssatir med det styrande partiets valspråk: Krig är fred, frihet är slaveri och okunnighet är styrka.

Alla hästägare är välkomna till NÄT

NÄT önskar både enskilda hästägare och fler lokala hästägarföreningar som samverkanspartners, och utan annat uppdrag än att vi tillsammans driver gemensamma viktiga nationella hästägarfrågor. De lokala frågorna tillhör BAS-föreningarna vid deras hemmabanor.

NÄT välkomnar också den nu pågående omorganisationen av ST, som enligt vår uppfattning borde ha varit genomförd för länge sedan. Det räcker naturligtvis inte med en ny organisation. Den måste fyllas med innehåll. Travsportens överlevnad kräver en helt ny agenda med en konkret målsatt verksamhet och som tar avstamp ur dagens sportsliga verklighet. Det är kundernas efterfrågan som styr verkligheten. Framför allt ser vi fram emot ett omslutande samarbetsklimat där beslutsfattare inte blundar för fakta och där inga särintressen tillåts hindra beslut för nödvändig förändring.

Relaterade inlägg

Skenet bedrar

Allmänhetens intresse för travsporten ökar. Det visar den senaste Orvesto-undersökningen. Stigande allmänintresse är glädjande, men varför syns motsatsen i rekryteringen av hästägare, travsportens aktiva och ...
Läs mer →

Bort från kolchosen

Om tävlingsverksamhet med travhästar ska betraktas som ekonomisk verksamhet eller inte har varit föremål för rättsliga tvister mellan ST och Skatteverket under flera år. Tre ...
Läs mer →

Bakom lyckta dörrar

Årets Hästgala s k gick av stapeln i fredags på Clarion Post Hotel i Göteborg. ATGs VD Hans Lord Skarplöth drog dessvärre inte ned några ...
Läs mer →

Uppgiven strategi

Efter att förslaget har varit ute på remiss bland travsällskap och BAS-förbund har ST’s fullmäktige beslutat om en sjuårig strategisk plan för travsporten.  Travsporten mot ...
Läs mer →

På väg mot 2030

ST beslutar om ett strategiskt måldokument kallat Svensk Travsport mot 2030. Ett välkommet initiativ av Svensk Travsport. Om vi bortser från olyckliga och känslomässiga formuleringar ...
Läs mer →

Vart är vi på väg?

Åderlåtningen av Svensk Travsport har pågått i många år. Den slog ut i full blom i och med den misslyckade pokalöverenskommelsen. ATG utlovade guld och ...
Läs mer →