En hotande konkurrens från hundkapplöpningar inledde raset av travsportens mångfald. När ATG införde trioloppen var det i ett försvar mot spel på hundkapplöpning. Loppet kördes under lunchtid.
Huvudbana för dessa tävlingar blev storbanorna och de fördelades för travsporten under veckan med Solvalla två dagar, Jägersro en dag, Åby en dag och Bergsåker en dag. Dessa arrangemang pådyvlades banorna som tillägg till ordinarie tävlingsprogram. På söndagarna bidrog galoppsporten till att mota bort spelintresset från hundarna. Kostnaden för att arrangera en ”dag” med ett lopp var givetvis urholkande för banornas ekonomi.
Nedmontering av folkrörelsen
Där inleddes naggandet i kanten av travsporten som folkrörelse och amatörernas motivation. De ekonomiska förutsättningarna, med ökande antal resor i kombination med att tvingas ta ledigt från jobbet, blev lämnat utan hänsyn när spelbolaget prioriterade att mota hundkapplöpningarnas försök till konkurrerande spel.
ATG’s dåvarande VD, Bengt Jönsson, körde över sportens grundläggande intressen, men nöjde sig inte med det. Något år senare utökades lunchtravet till en lunchdubbel och så småningom med ytterligare ramlopp. Träningsverksamheten på dagarna för proffstränarna var effektivt sönderslaget. Dessutom frångicks principen om att den egna regionens startande skulle prioriteras. Det bortsågs från resekostnader, men även det som idag anses som miljöhänsyn.
Samma metodik tillämpades när de saxade V86-tävlingarna infördes och ATG tog nedmonteringen av sporten till nästa nivå, dvs degraderingen av storbanorna. Sportens grundläggande behov av publik, hästägarupplevelser och ekonomi fick stå tillbaka för spelomsättningen, vilket drabbade de arrangerande storbanorna. Att beslutet sedan drevs igenom med stöd av de banor som inte var berörda är ett adelsmärke för travsportens ovana att börja sin verksamhetsplanering i fel ände.
Storbanornas andel av prismedel och antal startande år 2001 och år 2019
Källa: Svensk Travsports årsstatistik
*Siffrorna anger antalet tävlingsdagar, inkl “enloppsdagar”.
Den förutsägbara hästbristen, som syns i antalet startande, hade kunnat förutsägas långt tidigare om ST i rekryteringsinstrumentet ” Pegasus” samtidigt hade bedömt antal hästar som finns i träning och antal hästägare/företrädare till dessa hästar. Att mäta antal kunder (hästägare), vars antal av travsporten alltid har tagits för given, är nödvändigt för all verksamhet. Där ingår också att hålla koll på var de bor och vad som utgör deras prioriteringar.
*2019 års siffror innehåller premiechans, vilket är omfördelade avståenden av tidigare kval/premieloppspremier. 24,2 miljoner kr delades ut i hela Sverige varav 14 miljoner kr på Jägersro och Solvalla. I insatsloppen bidrar hästägarna med över 40 miljoner i årliga insatser.
Storstädernas betydelse för spelet
År 2001 kom 55,6 procent av bantotospel, inkl direktspel, från storstadsbanorna Solvalla, Jägersro och Åby.
År 2014 kom 61,5 procent av allt ATG-spel från direktspel på banan, ombud och genom elektroniska kanaler från de tre storbanornas regioner. Tror vi att ATG, eller andra spelbolag, kommer att vända de tre ledande regionerna ryggen då samhällsutvecklingen med urbanisering och sportens kvalitativa framgångar tydligt emanerar ur dessa regioner?
Dagens bristande utveckling inom travsporten måste därför låta storstadsbanorna leda travsverige genom att de erhåller väsentligt ökat inflytande och styrning av förbundet Svensk Travsport och det utan att blanda in deras fastighetsvärden. Storstädernas betydelse för spel och kvalitativ sport är skäl nog.
Politiskt maktspel på hög nivå
Statens kamp för att behålla greppet om ATG är tydligt. Sannolikt är Hästsportens Nationella Stiftelse (HNS) ett vapen för minister Shekarabis möjlighet att fixa löftet om finansieringen för hela hästnäringen, inte bara för travsporten. Under den insynsskyddade stiftelsen organiseras alla discipliner, dvs även alla ridhästar, vilket ska finansieras genom ATGs verksamhet, och kommer att omfatta spel även på ridsport. Det är en utmärkt lösning för foderproducenten LRF’s ekonomiska intressen, som bevakas genom den s k ”folkrörelsen” LRF Häst och styrelserepresentanter i flertal inom ST, ATG och HNS. Maktspelet under täcket om organisation, sport och spel, och inte minst spelets avkastning kommer att avslöjas under 2021.
Skatteverket har sammanställt ett utkast under rubriken ”Omarbetning av ställningstagandet Beskattningsbar person – gränsdragning mellan ekonomisk och privat verksamhet”. Detta ställningstagande kan ha mycket stora konsekvenser för travsportens verksamhet och industri. Sannolikt är det, om idéerna skulle få fotfäste och leda till regelverk, det största hotet mot vår sport som någon av oss har upplevt. Travet har fått möjlighet att göra kommentarer till detta utkast och Svensk Travsports styrelse/ledning har valt, tillsammans med andra hästsportintressenter, att outsourca dessa svar till LRF Häst.
Mardröm eller ej, privat verksamhet eller näring, men tillåts en stiftelse, kontrollerad av staten och bondekooperationen, att utgöra centralmakt kommer det innebära en katastrof för travsportens självbestämmande och överlevnad. Travsporten måste våga stå upp för sitt uppdrag, visa civilkurage och ta kontrollen över sitt förbund och sitt spelbolag ATG.
Att avtalet med staten därefter omförhandlas till för sporten nödvändiga förbättringar blir självklart, och inte minst vad gäller våra möjligheter till sund verksamhet. En samsyn med staten, om att näringsverksamhet inom trav- och galoppsporten bygger på att det finns en skatterättsligt trovärdig grund, blir därför en annan av travsportens livsavgörande uppgifter under 2021.
Målet är nått när travsporten garanterar en sund ekonomi för hästägarna och det pågår en ständig föryngring och nyrekrytering av nya utövare vid banorna.