Det finns de som tycker att det gnälls och klagas för mycket inom svensk travsport. Det kanske inte är konstigt när alla siffror som beskriver tillståndet i vår sport pekar neråt och har gjort så länge.
Vilka är det som klagar? Jo, hästägare framför allt, medan de som är väl avlönade och arvoderade genom travsporten predikar att vi skall se de mjuka värdena och vara tysta om de ekonomiska. De som verkligen är positiva till vår fina sport är trots allt de som helt ur egna fickor plockar upp närmare tre miljarder per år. Vi sörjer verkligen utvecklingen och blir väldigt besvikna över hur våra avlönade hanterar situationen. Projekt Pegasus ger inget hopp utan har i det närmaste ett naivt och löjligt skimmer över sig. Det krävs krafttag på såväl intäkts- som kostnadssida.
Om intäkter
illsammans med fotboll och ishockey var travet en stor arenasport på 70- och 80-talen. Genom ATG:s tillkomst hade vi en fantastisk utveckling i alla avseenden och där travsport i kombination med spel var ett oerhört starkt varumärke. Fotboll och hockey började tappa publik och intäkter, men vände den negativa utvecklingen. De har i dag, förutom publikintäker, stora sponsor- och mediainkomster.
Vad har travet gjort? Enbart satsat på spel där det allena rådande nyckeltalet varit omsättning! Det viktiga för att uppnå hög omsättning var att, utöver ATG live, synas i TV, Man har till och med betalat för det. Elitloppshelgen backar kraftigt de två senaste åren i antal besökare. Hur stora är TV-intäkterna och vad betalar ”travets” egna spelbolag för sändningar av detta fantastiska evenemang?
Vanskött företag
Hur är det möjligt att travsällskap och hästägare har tillåtit denna utveckling? Hur har man kunnat släppa allt ansvar till ST som i sin tur överlåtit alla väsentliga beslut till ett spelbolag? Travsällskapen har blivit beroende bidragstagare. I stort kan vi säga att vi har haft 15 år av utveckling, 15 av förvaltning och 15 av fördärvande. Det är i sig inget ovanligt i vanskötta företag, men inom travsporten har det skett ovanligt snabbt.
Travsporten måste på olika sätt öka de ekonomiska förutsättningarna för hästägare och samtidigt öka upplevelsevärdet av sporten. Den omreglerade spelmarknaden kan på olika sätt bidra till ökade intäkter för travsportens verkliga ägare och arrangörerna/travsällskapen. Tyvärr vänder det knappast ensamt den sedan 15 år tydliga negativa utvecklingen av publik, hästägare och inte minst antalet aktiva hästar. Det krävs mer än tandemkörning för att rekrytera nya entusiaster. Vi får inte blunda för svårigheterna och i TV föra ut ett falskt budskap om att det bara är roligt att äga en travhäst. De få nya vi lyckas rekrytera vänder sporten ryggen med besvikelse istället för att bidra till att vända utvecklingen.
Utsänd av ATG har Matteus Lillieborg fått ett nytt uppdrag. Mission impossible?